Lindasblogglife

Imorgon är sista dagen på saltkråkan i Katrineholm. Känns helt sjukt och otroligt konstigt, men det känns på samma gång, av någon oförklarlig anledning, helt rätt. Jag tror det kommer bli toppen bra på nya jobbet.. det känns jättebra tillsammans med de jag ska joba med... men som det säg.. man vet vad man har men man vet inte vad man får... kommer sakna saltkråkan.. har lärt mig otroligt mycket under min tid där och jag har växt både som person och som pedagog. Jag bara hoppas att de hittar någon bra så att mina kollegor eller ja imorgon är det mina fd kollegor får det bra och stessfritt... eller ja så stressfritt detta arbete nu kan vara. Min sista dag lär bli ganska lug.. det är inte så mycket barn och en helt väldans massa pedagoger... men ska bjuda dem alla på hembakade längder imorgon... hoppas det kommer smaka... känns som sagt otroligt konstigt att jag inte ska jobba där mer.. min hjärna har nog inte förstått, det lär nog inte gå upp för mig förrän om några dagar eller veckor på det nya jobbet... men det ska bli skit kul att få börja beställa hem material och vara med och bestämma hur verksamheten ska se ut... då finns det ingen som kan komma och säga att så har vi alltid gjort och jag vägrar ändra på det (har visserligen inte varit med om det direkt.. alltså att någon sagt så.. men de är lätt att halka ner i de där gamla spåren från förr och bar aköra på... det är nästintill livsfarligt för motivationen till arbetet...) och det kan heller inte komma någon och säga att jag inte har någon talan eller åsikt eller kunskap för att jag är nyexad... men saltkråkan har och kommer alltid att ha en del av mig... de tär och förblir mitt första jobb som färdig förskollärare....

På torsdag börjar nästa kapitel i mitt liv som förskollärare........